FAQ-L.3: Vilka täthetskrav (läckagehastighet) kan uppfyllas genom ultraljudsundersökning med luftburna sensorer i vanliga industriella miljöer?

Det finns en rad olika tillämpningar och lämpliga metoder för att lokalisera och utvärdera läckor. Akustisk provning med luftburna sensorer används när läckor ska lokaliseras relativt snabbt och utan större teknisk insats. Tryckskillnader gör att luft läcker ut ur systemet (övertryck) eller in i ett vakuumsystem (undertryck). Från och med vissa läckstorlekar uppstår turbulent flöde, vilket i sin tur ger upphov till ultraljud.

Den läckagehastighet som kan detekteras med luftburna sensorer begränsas dock av fysikens lagar och prestandan hos tillgängliga elektroniska komponenter. Å ena sidan avgör flera faktorer om och i vilken utsträckning en turbulent strömning uppstår. Till exempel uppstår en turbulent strömning på grund av fysikaliska egenskaper först vid en läckagehastighet över 10⁻² mbar l/s. Dessutom krävs en tryckskillnad på cirka 500 mbar mellan systemet och omgivningen. Å andra sidan begränsar de elektroniska komponenterna som används i ultraljudsinstrument den nedre mätskalan. Ekonomiskt rimlig sensorteknik begränsar signal-brusförhållandet och därmed systemets känslighet.

De ovan nämnda orsakerna är de främsta anledningarna till att täthetskrav på 10⁻² mbar l/s eller ”vattentät” inte kan uppfyllas på ett tillförlitligt och reproducerbart sätt i industriella miljöer med hjälp av standardultraljudsteknik!

Det finns dock tillämpningar där lokalisering och utvärdering av läckor med mindre krävande krav är relevant, t.ex. inom energieffektivitet i trycklufts- och ångsystem samt vid läckagetestning med hjälp av ultraljudssändare (t.ex. inom transport och varvsindustrin). Inom kvalitetssäkring måste kraven definieras och godkännas av kunden för att man ska kunna få en kvalitativ bedömning av komponenter och underenheter.